emma wennerström

Jag måste bara ta upp det här, men alltså... katten i com hem reklamen är riktig. Det är vad jag tror. Det är vad jag tror att jag vet. Eller rättare sagt vet att jag tror? Eller vet att jag vet?
Jag ska söka upp den där katten och dra den i örat och kolla ifall den skriker... om den inte är stum? Vad fan gör jag då? I och för sig så lär väl katten reagerat innan dess och bitit ihjäl mig. Så sitter jag där en sensommar dag med rabies och en kopp kaffe och kollar på bingolotto.

Jag tror jag måste släppa det här.
Jag tror jag att jag vet...
MOMENT 22.

Jag skulle vilja prata i det kodigaste av alla kodiska språk. Rövarspråket. Fast enklare. Där apor betyder sex. Där moneybrother betyder... sex. Där... allt betyder sex? Varför kan det inte vara så, ändå? Att det kanske funkar ibland och säga sådär djupa quotes och faktiskt tänka fan vad vackert, vad allt är vackert. Hela världen är ett jävla disco. Men det är det inte. För det finns alltid någon som klankar ner på dina drömmar, på dina tankar, på dig. Och då blir det becksvart, drömmar är åt drömmare och du är ingen drömmare. Du jobbar, kommer hem, du sover. Äter ibland. Och idiotförklarar dom glada. Ja det gör du, och det vet du också att du gör. Du hatar att du tycker så, och du hatar bitterfittan som fått dig att tänka så. Du hatar dig själv.

Visst låter det här väldigt dramatiskt?
Det är det också.
Men alla dom här känslorna får du på en och samma gång. Precis som äckelgessle sjunger.
Snabbt som bara fan. Men dom finns där.

Lucky me att jag inte gör det, för jag tror på fåniga quotes och fåniga låtar.
Och fåniga drömmar.
Men låt mig göra det då. För jag väljer väl själv hur fånigt allt ska vara i mitt liv.
Ganska fånigt va?

Jag blir lite galen. Mer än vanligt så att säga. Älskar verkligen Edward Sharpe & The Magnetic Zeros. Dom är bästbästbäst. Det är det närmaste jag kommer hippie i musik, tror jag. Så att ni som kallar mig hippie kan ta åt er.
Obcessar 40 Day Dream just nu, men här är lite andra låttips :)
(varav Home är helt jävla äckelbra)

Jag är fisk.
Becca är Våg(ad).

Det här är våra horoskop för kvällen.

Fisken:
Fredagen är som gjord för kärlek och förförelse. Är du singel och har ögonen på någon kan det vara mödan värt att ta det där steget. Ekonomin kan dock vara lite av en utmaning.

Vågen:
Kärleksplaneten Venus och energiplaneten Mars möts i ditt tecken. En oemotståndlig dragning till någon kan leda till i princip vad som helst.

Vi ska spendera kvällen tillsammans. Tack för mig, hej.

För första gången finner jag inga ord.
Uppenbarligen gäller det inte här och nu, och det här inlägget.
Det jag menar är att det finns så mycket jag vill säga. Prata. Skriva. Tänka. Och jag vet inte vad det är jag vill få fram. Det blir jobbigt, intensivt och en del huvudvärk. När jag inte ens kan tänka fram saker jag vill säga... är det något fel.  Irritation. Väldigt mycket irritation. Irritation över att du inte kan unna mig det jag alltid strävat efter.
Det irriterar mig något frunktansvärt mycket.
Men det spelar ingen roll. För inga ord som inte har blivit sagda, vill inte bli sagda. Inga ord.
Det här låter som... jag vet inte vad.
Och jag vill att det ska låta som ingenting alls.
För det är exakt vad det är också.
i n g e n t i n g   a l l s .

Jag fick ett litet klagmål riktad mot mig själv alldeles nyss, från en viss blond flicka att jag är för dålig med det här som kallas min blogg. Jag trodde intervaller med 2-3 månader gjorde mig till en mystiker? Inte? Okej. Kanske ska uppdatera lite då, angående allt som har en tendens till att kalla sig mitt liv.

Vart ska jag börja? Hmm.

Jag har flyttat hemifrån, kan kanske vare en av grejjerna? Yes, numera bor jag i den ytterst stora staden Nybro. I en liten etta som en gång i tiden har varit väntrum för folktandvården. Jag väntar fortfarande på att det ska komma tandläkare och döda mig med borren i sömnen. Men än har det inte hänt. ÄN.
En annan sak är väl att jag jobbar som en gnu och har gjort sen i juni, om man nu inte räknar med utbildningen som varade hela maj. Dessutom har jag fått vidareanställt med provanställning i 6 månader till. Telia är min vardag den här kommande hösten. Lite bittert att förlora dom jobbarkompisarna man har spenderat så mycket tid med. I otid och övertid. Men, that's life.

(- VA SAA DUUUUU?)

Vad kan jag mer säga utan att skriva ner fem A4?
Jag vet inte.
Jag mår bra. Bättre än förväntan.
Och friare än jag känt mig på... 16 månader. Det är en ganska lång tid.
Så då förstår ni säkert hur skönt det känns.

We never did too much talkin’ anyway
So don’t think twice, it’s all right