Aldrig riktigt slut

Jag kan ha synfel. För jag ser inte trådarna i alla lemmar jag har.
Trådar, snören, rep. Som viras och trasslas i. Som dras och slits i.
Ett urval av personer vet hur man gör. Jag är inte en av dom.
Jag blir trött.
Jag är alltid trött.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0