Och allt jag fördömt och förnekat är springande dar.
Och hela mitt medvetande drogs till oss. Mina bara ben som var slutet på min stickade tröja med blommor på.
Om det ens fanns en början. Nej, inte för oss.
Jag tittade upp på dig under paraplyet, som jag har alltid har gjort.
Du var aldrig min. Jag var aldrig din.
Du kysste mig. Du böjde dig ner och kysste mig. Det var inte första gången, verkligen inte första, men jag blev förvånad. Överraskad. Det slutade med det vi visste skulle hända. Det som jag inte visste första gången, den gången då dom fjäderlätta pussarna träffade min kind klockan åtta på morgonen. Men denna gången var jag väl medveten om det. Vi. Men det var aldrig vi. Det var du och jag klockan två en torsdagnatt.
Om det ens fanns en början. Nej, inte för oss.
Jag tittade upp på dig under paraplyet, som jag har alltid har gjort.
Du var aldrig min. Jag var aldrig din.
Men ändå stod vi där igen och rökte våra cigaretter i novemberregnet. Igen.
Även fast det var första gången jag kände höstkylan tillsammans med dig. Insåg då att jag inte vill dela den med dig. Den fick mig smutsig. Grå. Även ifall den första snön kom den morgonen och jag gick längs radhus i någon slags förort med mina svarta kängor. Kängor, och svarta strumbyxor med vita prickar på som hade maskor i sig. Jag kom ihåg att jag tänkte på dom där maskorna när du påpekade det i soffan. När jag låg med huvudet i ditt knä med mina rosa hellokitty strumpor på mig. Hur mycket jag störde mig på att dom skulle komma dit och förstöra mitt lugn just den kvällen. Jag hade planerat, även om jag inte ville.
Även fast det var första gången jag kände höstkylan tillsammans med dig. Insåg då att jag inte vill dela den med dig. Den fick mig smutsig. Grå. Även ifall den första snön kom den morgonen och jag gick längs radhus i någon slags förort med mina svarta kängor. Kängor, och svarta strumbyxor med vita prickar på som hade maskor i sig. Jag kom ihåg att jag tänkte på dom där maskorna när du påpekade det i soffan. När jag låg med huvudet i ditt knä med mina rosa hellokitty strumpor på mig. Hur mycket jag störde mig på att dom skulle komma dit och förstöra mitt lugn just den kvällen. Jag hade planerat, även om jag inte ville.
Du kysste mig. Du böjde dig ner och kysste mig. Det var inte första gången, verkligen inte första, men jag blev förvånad. Överraskad. Det slutade med det vi visste skulle hända. Det som jag inte visste första gången, den gången då dom fjäderlätta pussarna träffade min kind klockan åtta på morgonen. Men denna gången var jag väl medveten om det. Vi. Men det var aldrig vi. Det var du och jag klockan två en torsdagnatt.
awake my soul
Livet snurrar så fort. Varje dag är en liten blixt i minnet. Suddigt. Obetydligt.
Jag funderar över hur svårt allt det här är, att leva.
Jag jämför med tjugohundratio, jag var nog lika vilsen då som jag är nu.
Det började åtminstone som spännande okunnighet vid den perioden av livet.
Spänning är det sista jag känner just nu.
Jag är vilsen och det är kallt.
Känslan av att inte kunna skrika samtidigt som man vill smyga sig fram genom livet.
Där står jag nu. Skriker så tyst jag kan.
Jag önskar att jag kunde få ordning på mitt liv. Önskar.
Dyrt och heligt. Utan rutiner tynar jag bort
Jag funderar över hur svårt allt det här är, att leva.
Jag jämför med tjugohundratio, jag var nog lika vilsen då som jag är nu.
Det började åtminstone som spännande okunnighet vid den perioden av livet.
Spänning är det sista jag känner just nu.
Jag är vilsen och det är kallt.
Känslan av att inte kunna skrika samtidigt som man vill smyga sig fram genom livet.
Där står jag nu. Skriker så tyst jag kan.
Jag önskar att jag kunde få ordning på mitt liv. Önskar.
Dyrt och heligt. Utan rutiner tynar jag bort
i-i-i-i-i-i-i-i-iphone
Tänkte dela med mig av lite bilder från min iphone, i brist på annat! :)
Dagens outfit i typ... torsdags? Ja det måste det ha varit.
Thaigryta och ris done by Joel.
Blev ganska lycklig att jag fick färdiglagad mat när jag kom hem
efter jobbet, slutade halv 10. Sjukt glad!
Den här bilden är tagen alldeles nyss, för att jag hade lite tråkigt.
Snart ska väl förhoppningsvis Joel och jag bege oss till Coop.
Han lovade glass och fruktkompott (fruktsallad, dock är fruktsallad enligt honom frukt och sallad).
Vi får se hur det blir med det.
Han lovade glass och fruktkompott (fruktsallad, dock är fruktsallad enligt honom frukt och sallad).
Vi får se hur det blir med det.
Oh my god
Alltså, jag gjorde något väldigt pinsamt förut. Väldigt jävla sjukt och äckligt pinsamt.
Det var visserligen ingen som såg mig så det var väl inte så pinsamt egentligen, mer pinsamt för mig själv när jag väl insåg vad fan jag höll på. Nu är ni bra nyfikna va?
The Moniker, ni vet han Daniel från Idol 2007? Just han, han med den där låten på Melodifestivalen. Det vill säga Oh My God. Den har jag på huvudet, och måste lyssna som en idiot på den för att jag tycker den är så bra. Det är så jag gör, jag obsessar tills jag sitter och lessar (och ja jag tyckte jag var rolig nu). Men det jag gjorde var att stå och sjunga emot mot själv i spegeln. Saken att jag sjöng är inte pinsam i sig, men att inse vad jag faktiskt höll på med, det var pinsamt. Det är som att vara 14 år igen och vara så naiv som man bara kan.
Fan vad pinsamt ämma. Skärpning!
På tal om annat fick ett jättejättejätte gulligt brev utav den där bruna. :)
Det var visserligen ingen som såg mig så det var väl inte så pinsamt egentligen, mer pinsamt för mig själv när jag väl insåg vad fan jag höll på. Nu är ni bra nyfikna va?
The Moniker, ni vet han Daniel från Idol 2007? Just han, han med den där låten på Melodifestivalen. Det vill säga Oh My God. Den har jag på huvudet, och måste lyssna som en idiot på den för att jag tycker den är så bra. Det är så jag gör, jag obsessar tills jag sitter och lessar (och ja jag tyckte jag var rolig nu). Men det jag gjorde var att stå och sjunga emot mot själv i spegeln. Saken att jag sjöng är inte pinsam i sig, men att inse vad jag faktiskt höll på med, det var pinsamt. Det är som att vara 14 år igen och vara så naiv som man bara kan.
Fan vad pinsamt ämma. Skärpning!
På tal om annat fick ett jättejättejätte gulligt brev utav den där bruna. :)
Måndag
Jag har kommit på hur mycket jag irriterar mig på att alla möjliga människor skriver "alla <3 dag".
Speciellt på Facebook. Jag menar, hur jävla svårt kan det vara att skriva hjärtans? Åtta ord. ÅTTA!
Men tanken är ju säkert: "åh vad fint det blev, med ett litet hjärta där, en liten gullig symbol så att man slipper skriva ut det, det lilla hjärtat säger det ändå", ja, i enkla drag i vilket fall.
Ingen Mental Five där, mer Mental Puke på er som gör det. Det var dagens hat.
Annars har väl den här dagen puttrat på som vanligt.
Ingen alla hjärtans dag depp, jag gillar min tillvaro, egentligen. Och min hjärna håller väl med där, så inga protest i form av maniskt Ben & Jerry's ätande. Alternativt gos under täcket med en Disneyfilm.
Det är väl bra ångest så säg?
Becca har kallat mig dramaqueen idag, för att jag har blivit ofantligt sur på alla mina dumma kunder som ringer in till kundtjänst. Och att alla säger till mig (jag som är SJUKT lack över att få jobba kväll varje vecka) att dom slutar tidigt. Och att kanske jag sa att jag skulle ta livet av mig efter tolfslaget, bara för att inte ta livet av mig på alla hjärtans dag. Misstolka mig inte nu, jag är glad!
Men när vi pratade om att fylla år vändes flintasteken MINSANN!
Jag: Det är inte ens roligt att fylla år längre, man blir bara äldre.
Becca: Japp. Nedräkning till döden!
Dagens Dramaqueen, just det!
It doesn't matter if it's good enough for someone else
Jag har varit hemma i Markustorp idag. Och då, som ni säkert ser, badade jag.
Eller ja, det ser ni inte men ni kan säkert relatera till varmt vatten och hud som ser ut som russin.
Det är sant, så ni ser rätt. Jag tror jag skelar. Gör jag det? Jaja. Och det är hth där uppe, inte sperma,
som jag vet att en del av mina vänner säkerligen skulle ha kommenterat. Och för er som inte vet vad hth är...
Det är Lotion. Jag har torr hud, okej? Fast jag tror min hud inte mådde särskilt bra idag, för den flammade upp.
Mer än vanligt, liksom. Det syns inte här, konstigt va?
Eller ja, det ser ni inte men ni kan säkert relatera till varmt vatten och hud som ser ut som russin.
Det är sant, så ni ser rätt. Jag tror jag skelar. Gör jag det? Jaja. Och det är hth där uppe, inte sperma,
som jag vet att en del av mina vänner säkerligen skulle ha kommenterat. Och för er som inte vet vad hth är...
Det är Lotion. Jag har torr hud, okej? Fast jag tror min hud inte mådde särskilt bra idag, för den flammade upp.
Mer än vanligt, liksom. Det syns inte här, konstigt va?
Nemi
Jag älskar Nemi. Nemi är bäst. Nemi får mig att mår bra.
Och det avslutar vi denna torsdags/fredagsnatten med.
(Nummer två påminner om någon, nån som kan gissa? ;)
Och det avslutar vi denna torsdags/fredagsnatten med.
(Nummer två påminner om någon, nån som kan gissa? ;)
Moonshiner
Det blev inte så mycket fotande. Mer promenad till ett av mina favoritställen i nybro.
Inget i jämförelse som favvostället i Markustorp, men alltid något.
Inget i jämförelse som favvostället i Markustorp, men alltid något.
Inspiration
Idag ska jag bege mig ut med kameran, för en gångs skull. Jag funderar på vad min inspiration har tagit vägen egentligen? Den har i vilket fall varit som bortblåst, ett tag. Men kanske, kanske, kanske kommer den tillbaka idag.
Här är i vilket fall några bilder från året, då jag faktiskt haft lite inspiration.
Här är i vilket fall några bilder från året, då jag faktiskt haft lite inspiration.
Well aint this friendship for ya?!
Här är ett bevis för att Becca och jag har allt för nära vänskap, ALLT för nära.
Om vi hade vart män så hade vi varit på semester på Brokeback Mountain. Typ.
Bara den detaljen att vi inte är gay, men det här ger starka tvivel. Jag ser det nu!
Om vi hade vart män så hade vi varit på semester på Brokeback Mountain. Typ.
Bara den detaljen att vi inte är gay, men det här ger starka tvivel. Jag ser det nu!
Monday Monday
Jag tycker inte om måndagar, och ja, jag vet att jag inte är ensam.
Men jag tycker nog att min åsikt är viktigast. Well, thats true in my own life.
Prioritera dig själv och yatayatayata, dock är det där mina egna ord som jag predikar med till mina vänner när dom tänker på andras åsikter alldeles för mycket. Men för mig glider dom där orden av väldigt fort.
Dubbelmoral mina vänner, dubbelmoral.
Tror det är ganska vanligt att säga en sak och göra en annan, learning by doing brukar jag gå efter istället.
Om min hjärna inte gör det så är det mitt hjärta, och vice versa. Splittrad? Inte då.
Jag har haft lite livs-ångest.
Vet-inte-vad-jag-vill-göra-med-mitt-liv-ångest.
Jag hade min klagaodag i fredags och kände mig allmänt värdelös.
Men nu är jag på rätt bana igen, funderar på att fixa det där jävla körkortet väldigt snart och sedan hoppa på en Historia B kurs på halvfart. Vore något. Vore väldigt kul åtminstone.
Och jag är tydligen en geek, Becca på jobbet kallade mig detta.
Blir jag en geek om jag prenumererar på allt om historia, vill ha en guidning på kalmar slott, årskort på kalmar läns museum & första delen av Svensk historia i födelsedagspresent, måste läsa på alla skyltar på gamla hus i kalmar, älskar dokumentärer med historisk inriktning och kan inte låta bli att leta upp historian bakom Kullzénska huset?
- Jag skulle säga väldigt intresserad!
Nu fryser jag ihjäl, är så äckligt jävla kallt i den här helvetes lägenheten.
Bädda ner mig upp till näsan och kolla på will och grace, thats the stuff!
Och för att icke förglömma norrköping-jockes ego, this is for you:
JAG HAR SAKNAT DIG HELA KVÄLLEN! :D hahaha.
Men jag tycker nog att min åsikt är viktigast. Well, thats true in my own life.
Prioritera dig själv och yatayatayata, dock är det där mina egna ord som jag predikar med till mina vänner när dom tänker på andras åsikter alldeles för mycket. Men för mig glider dom där orden av väldigt fort.
Dubbelmoral mina vänner, dubbelmoral.
Tror det är ganska vanligt att säga en sak och göra en annan, learning by doing brukar jag gå efter istället.
Om min hjärna inte gör det så är det mitt hjärta, och vice versa. Splittrad? Inte då.
Jag har haft lite livs-ångest.
Vet-inte-vad-jag-vill-göra-med-mitt-liv-ångest.
Jag hade min klagaodag i fredags och kände mig allmänt värdelös.
Men nu är jag på rätt bana igen, funderar på att fixa det där jävla körkortet väldigt snart och sedan hoppa på en Historia B kurs på halvfart. Vore något. Vore väldigt kul åtminstone.
Och jag är tydligen en geek, Becca på jobbet kallade mig detta.
Blir jag en geek om jag prenumererar på allt om historia, vill ha en guidning på kalmar slott, årskort på kalmar läns museum & första delen av Svensk historia i födelsedagspresent, måste läsa på alla skyltar på gamla hus i kalmar, älskar dokumentärer med historisk inriktning och kan inte låta bli att leta upp historian bakom Kullzénska huset?
- Jag skulle säga väldigt intresserad!
Nu fryser jag ihjäl, är så äckligt jävla kallt i den här helvetes lägenheten.
Bädda ner mig upp till näsan och kolla på will och grace, thats the stuff!
Och för att icke förglömma norrköping-jockes ego, this is for you:
JAG HAR SAKNAT DIG HELA KVÄLLEN! :D hahaha.
Hurricane Gilbert
Jag fick en märklig insikt alldeles nyss. Väldigt märklig. På ett sätt så att nästan min hjärna delade sig.
Det kändes så!
Ungefär som vid Deja Vú, då brukar jag säga att min hjärna delar sig. För det känns faktiskt så, att den gör det.
Har ni hört låten Hurricane Gilbert? Det är Håkans låt. Så det är väl 50/50 skulle jag säga.
Den handlar om oss, vi tre, nyår 2007.
Pusslet gick ihop. Alla bitar föll på plats.
Kändes som jag gjorde en god gärning och borde klappa mig själv på axeln.
Kanske inte.
Rosorna, tårarna, kärleken; för dom, för oss.
Jag saknar er. Eller... jag saknar dom vi var då.
Jag saknar att vara 17 år helt enkelt.
Det kändes så!
Ungefär som vid Deja Vú, då brukar jag säga att min hjärna delar sig. För det känns faktiskt så, att den gör det.
Har ni hört låten Hurricane Gilbert? Det är Håkans låt. Så det är väl 50/50 skulle jag säga.
Jag har alltid förknippat den med en person, sen ett par år. Men ett frö såddes i huvudet och blommade ut i sin prakt för någon minut sen.Den låten handlar inte om den personen, inte alls, inte ens i närheten om så håkan skulle stå och skrika hurrrrriiiiiiiiiiicaaaaaaaneeeeee i ansiktet på henne.
Den handlar om oss, vi tre, nyår 2007.
Pusslet gick ihop. Alla bitar föll på plats.
Kändes som jag gjorde en god gärning och borde klappa mig själv på axeln.
Kanske inte.
Rosorna, tårarna, kärleken; för dom, för oss.
Jag saknar er. Eller... jag saknar dom vi var då.
Jag saknar att vara 17 år helt enkelt.
Vad skönt att veta, min vän
När du tappar förståndet
Du inser snart igen
Att det inte är första gången
