Can you hear me?
Vi pratade rädslor. Mina har växt fram och dina har växt bort. Inte helt och hållet självklart, men jämförelsevis. Jag undrar varför det har blivit så. Jag undrar framförallt vad jag hade sagt till mig själv om jag hade haft chansen att träffa den tioåriga versionen av mig själv. Skrattat. Pekat? Jag vet inte.
Just nu förbannar jag kopparna över micron som det var deras fel att kaffe aldrig runnit i dem. Öländskt kaffe kanske, men inget som har skett i denna lägenheten. Den ensamma sjömannens födelsedag och tomma funderingar om storslagna planer som inte ens gäller mig. Svidande ögon och blinkande brandlarm.
Och med detta säger jag godnatt.
Just nu förbannar jag kopparna över micron som det var deras fel att kaffe aldrig runnit i dem. Öländskt kaffe kanske, men inget som har skett i denna lägenheten. Den ensamma sjömannens födelsedag och tomma funderingar om storslagna planer som inte ens gäller mig. Svidande ögon och blinkande brandlarm.
Och med detta säger jag godnatt.
Kommentarer
Trackback
