My baby set the night on fire

En man sa till mig en gång att det jag sysslar med är intellektuellt lyssnande, när jag lyssnar på musik. Det är för mig det enda rätta. Dvs, att texten i en låt är extremt viktig, och gör hela låten. Det är förmodligen därför jag inte är intresserad av musik som inte har något budskap i form av text. 

Självklart händer det att jag lyssnar på rent av meningslösa låtar, men som låter bra. Till exempel On the Floor & 99 Problems. Jag gillar musiken i fröken Lopez låt och Jay Z's gillar jag mestadels för textraden "I got 99 problems but a bitch aint one", och självklart för beatet. Haha beatet. Känns inte som ett ord jag skulle säga. BUT I JUST DID. Iallafall. Det första jag lyssnar efter är musiken, självfallet. Sedan är det texten. Jag letar oftast upp texten på internet, sedan analyserar jag den. Det är likt ett horoskop, för jag vill ofta kunna citera texter som kan appliceras på mitt liv.
Det är inte så att jag letar upp låtar som enbart stämmer in på mitt liv. Men det blir ju så. Ändå. 

DÄRFÖR får jag nästan en stroke när det inte går att hitta texter till låtar.
Tex som Kite's, My girl and I. Jag har textbiten "My baby set the night on fire" på huvudet. Hela tiden. Från den låten.
Jag håller på att bli galen. Det är nu intellektuellt lyssnande blir farligt. Jag skulle kunna döda. Eller skada. Mest skada. Men det är en smaksak.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0